[Träning]
[Allmänt om vår träning]
Tetris är "inklickad" och vi vardagstränar allt möjligt - allt från regelrätta moment till olika tricks. Vi har även arbetat med "omvänd lockning", eller "doggie zen" som det också kallas, vilket innebär "självbehärskning". Detta, har vi insett, har vi stor nytta av i alla möjliga olika sorters sammanhang - när det plingar på dörren, vid möten ute etcetera.
Att träna med hjälp av olika "mjuka metoder" har i dag blivit ganska populärt och själva "klickerträningen" är ny för mig - Tetris är den första hunden jag utövar detta med (jag tränade även Essie efter "mjuka metoder", men jag upplever inte att det då fanns något direkt namn för det, utan man var mest obstinat som inte gjorde som de "gamla bruksrävarna" rekommenderade...); dock stöter man ofta på så kallade "hundkännare", vilka - med sina teorier om "klassiska metoder - gärna lägger sig, kommenterar och som själva vet bäst. Många "klassiskt skolade" verkar tro att (och en viss hundtränare i ett tidigare visat hundtränarprogram på SVT verkar här ha hjälpt till med att sprida dessa fördomar... Tack för det...) "mjuka metoder" innebär att man matar hunden med godis, konstant, och att man vägrar att korrigera sin hund. Visst, det finns säkert en eller annan där ute som gör på detta sätt, dock inte jag. För mig handlar "den mjuka hundträningen" om att hitta olika sätt att motivera sin hund till att vilja träna; att få sin hund att tycka det är kul att träna! Självklart korrigerar jag dock om nöden så kräver det, och tro det eller ej - men jag har använt mig av en vattenflaska för att korrigera Tetris i de lägen då ett bestämt "nej" inte räckt till. För mig ingår dock "vattenflaskemetoden" i kategorin "mjuka metoder", även om jag först gärna provar mig fram med hjälp av andra sätt för att nå det önskvärda resultatet. Och visst kan jag bli arg på Tetris (och tro mig, det har jag blivit) - det handlar inte om det - men jag skulle aldrig någonsin få för mig att slita och rycka i kopplet á la Stridh-metoden, att kasta burkpåsar efter henne á la Börjessonmetoden eller att "dänga henne i backen" för att på så vis utöva någon slags översittarfilosofi. Jag tror att man kommer längst i samspelet med sin hund om hunden känner förtroende för sin ledare, och det är detta förtroende jag vill skall ligga till grund för min och Tetris relation.
Det finns garanterat andra träningsmetoder än träning med hjälp av klicker och i övrigt mjuka metoder som också fungerar, men då jag vill bygga min hundträning på förtroende, positivt ledarskap och ömsesidig respekt känns detta helt rätt för mig! Och då det uppenbarligen verkar fungera, ser jag ingen anledning att inte fortsätta på den linje vi hittills kört!
[Vår träning - på kurs]
[Viltspår (grundkurs) för Cecilia Karlström på Sirius Hundcenter (2010)]
[Lördag 8 maj]
Vilken skillnad, jämfört med förra veckan!
Efter förra lördagens pannkaka, så stack jag ut även på söndagen och la ett spår på kanske 150 meter, knappt, och det gick inte klockrent men det gick betydligt bättre än spåret dagen innan. Dock hade jag lite otur med vinden vilket gjorde att Tetris genade rätt kraftigt, så visst - det kunde gått bättre... Men jämfört med lördagen innan gick det alltså toppen!
Nu åter till dagens träning, dock!
* Hur uppträdde hunden före övningen?
* Hur arbetade hunden i spårupptaget?
* Hur arbetade hunden i spåret?
* Hur arbetade hunden vid tappt?
* Hur uppträdde hunden vid slutet?
* Hur ska nästa övning se ut?
[Lördag 1 maj]
Haha... Ojojoj... Vilken pannkaka det blev i dag! Jag tänker faktiskt inte ens skriva så himla mycket om passet utöver analysen, förutom detta (så får du kanske en bild av hur det såg ut i Grimstaskogen i dag vid lunchtid...): tanken var ett 80-90-metersspår (Cissi tyckte att jag kunde öka på mer än planerat, då Tetris jobbade så bra förra gången och då hon var så laddad den här gången) med en mjuk vinkel i; det blev ett 40-metersspår helt utan vinkel what so ever.... Hahaha... Så kan det gå (jag som tyckte att jag gick och gick och gick och gick....)!
* Hur uppträdde hunden före övningen? Jag tyckte att Tetris var taggad förra gången men det var - med facit i hand - ingenting jämfört med hur taggad hon var den här gången... Shit! Hon förstod direkt vad det var frågan om, och efter att jag visat henne klöven (vi körde ju utan klöv sist) blev det etter värre...
* Hur arbetade hunden i spårupptaget? Spårupptag?! Hade matte varit lite mer med på noterna kanske det hade kunnat bli ett sådant, värt namnet... Jag släppte på Tetris på tok för snabbt så hon bara kastade sig ut i spåret, så jag fick hålla tillbaka henne, gå tilbaka till början och visa henne upptaget. Hon var dock på tok för ivrig att komma iväg och komma i mål, för att jag överhuvudtaget skall kunna kalla det för ett "upptag"...
* Hur arbetade hunden i spåret? Eh... Fullt ös, medvetslös?! Hon röjde på som fan - inga betänkligheter här, inte. Förmodligen kände hon doften från klöven redan från starten för hon satte av i full karriär på en gång... Cissi poängterade dock att hon faktiskt spårade, så hon vet i alla fall mycket väl vad det är hon skall göra.
* Hur arbetade hunden vid tappt? Hon tappade det aldrig.
* Hur uppträdde hunden vid slutet? Hon cirkluerade inte riktigt lika tydligt som sist, men hon visade tydligt att hon visste att hon var nära.
* Hur ska nästa övning se ut? Bättre? Haha...! Jag ska ut i morgon igen, då jag inte vill vänta för länge efter en sådan häör pannkaka, och jag kommer lägga ett spår som är cirka 100-150 meter långt och som har en tydlig 90-gradersvinkel - inga fler mjuka vinklar här inte! - för det känns som om Tetris är så klar över vad det handlar om, att jag kan börja försvåra på riktigt nu.
Skulle jag sammanfatta dagens om gång med ett ord, skulle det bli k a o s, hahaha!
[Lördag 24 april]
Äntligen kom vi så ut i skogen för lite praktik (förra veckan fick vi tyvärr ställa in, Tetris och jag, då jag hade en fruktansvärd foglossning)! I och med att Tetris är i slutet av sitt löp just nu, var jag lite orolig för hur det skulle komma att gå (hon kan nämligen bli något av en hormonbitch som inte lyssnar för fem öre...), men redan uppbindningen gick bättre än förväntat (med tanke på att hon för ett år sedan slet sönder sin sele, under grundkursen i bevakning...). Visst, hon gnällde och skällde en hel del, men det här med att binda upp henne är inte på långa vägar ett lika stort problem som det varit tidigare (den fyrbenta blir nämligen så exalterad av alla sina förväntningar så hon inte vet vad hon skall göra av sig själv...).
Tetran laddar medan spåret ligger till sig
Då vi låg ett pass efter övriga deltagare på kursen så körde vi ett väldigt basic spår i dag, medan övriga deltagare höjde svårighetsgraden en ribba; vårt spår var max ~30 meter långt men det låg till sig i cirka en timme, vilket - vad jag förstått - är något svårare än vad man brukar börja med (i alla fall enligt vad Cissi brukar rekommendera). Tyvärr hade Cissi glömt min klöv hemma men jag hade ett märgben med mig som fick markera slutet på spåret (alla sätt är bra utom de dåliga); märgbenet var egentligen tänkt som utbytesbelöning, men det funkade ju finfint som klövsubstitut också!
Precis vid spårupptaget började Tetran titta på en massa andra saker och även om hon höll på så i bara några sekunder, så hann jag tänka att "FAN - hon vill inte alls det här!" (jaja... Jag är en något otålig matte, ibland).... Men, som sagt, efter bara ett par sekunder så fick hon nos på en blodfläck och då var det nästan så att man kunde se hur poletten trillade ner och hon började spåra direkt. Så himla häftigt att se!
Cissi har rekommenderat oss att skriva en träningsdagbok, och vi har i vårt kompendium fått några hållpunkter att utgå från, så jag tänkte försöka vara lite organiserad nu, och faktiskt utgå från dem varje gång så att man tydligare kanske kan se en röd tråd och en eventuell utveckling! So, here we go:
* Hur uppträdde hunden före övningen? Tetris var otroligt taggad. Det var i och för sig länge sedan vi gjorde någon riktig aktivitete ihop, så det är inte så konstigt. Medan jag lade spåret så gjorde hon sig påmind hela tiden, trots att hon hela tiden såg mig, men det var faktiskt itne så illa som det brukar... Men taggad var hon, helt klart.
* Hur arbetade hunden i spårupptaget? De första sekunderna så trodde jag att hon skulle skita blankt i det, men så fort hon fick nos på en blodpöl, så fattade hon galoppen direkt och körde ner nosen i backen och spårade på riktigt bra.
* Hur arbetade hunden i spåret? Hon var väldigt lugn hela tiden, och jag upplevde henne nästan som väldigt metodisk (om en hund nu kan vara det....). När hon fått nos på första blodfläcken, spårade hon sig vidare till nästa och det gik rätt längsamt i början. Då jag kunde se blodfläckarna så såg jag att hon höll sig väldigt nära ursprungsspåret, men med tanke på att det var i princip vindstilla i dag så är ju inte det särskilt märkligt. När hon kommit ett par meter fram så ökade tempot något, men hon var fortfarande väldigt lugn i arbetet. En enda gång, och det var ganska mycket i början, tittade hon upp på mig som för att söka stöd, men jag ignorerade det bara och efter bara ett par sekunder så körde hon ner nosen i backen igen och fortsatte att arbeta på egen hand.
* Hur arbetade hunden vid tappt? Jag vet inte om man kan säga att hon tappade spåret någon gång egentligen...
* Hur uppträdde hunden vid slutet? Hon visade tydligt, mot slutet av spåret, att doften var starkare där och hon började cirkulera sig fram till målet. Väl framme vid målet högg hon - inte helt oväntat - märgbenet direkt... Det skall bli väldigt spännande att se hur hon reagerar nästa gång, då det kommer att ligga en kläv där istället...
* Hur ska nästa övning se ut? Då vi inte lär hinna köra något spår under veckan, så blir ju inte nästa omgång förrän nästa lördag och då vi fortfarande kommer att vara extrema nybörjare då, så kommer det spåret att bli ganska likt det här. Dock kommer jag att öka på det med en 20 meter ungefär (till ~50 meter), och det kommer att avslutas med en liten, liten böj.
Förutom att jag är rätt imponerad av Tetris arbete, så är jag faktiskt rättså imponerad av mig själv. Inte så mycket av det faktum att jag lyckades hantera blod utan att kräkas, nä, utan snarare av det faktum att jag lyckades hålla tyst under hela tiden Tetris arbetade - det ni!
[Lördag 17 april]
Inställt.
[Lördag 10 april - första passet]
Japp, så har då viltspårskursen äntligen dragit igång! Idag var det teori som gällde och ju mer Cecilia berättade, desto mer övertygad blev jag om att detta är något som kommer att passa Tetris som handen i handsken!
Cecilia gick igenom grunderna, hur kursen är upplagd och om vad som krävs om man vill gå vidare och dels göra anlagsprovet och dels satsa på ett championat. Anlagsprovet, måste jag säga, känns inte sådär himla svårt att klara av, så det blev jag faktiskt lite sporrad att ha som ett första mål... Men det är klart, vi måste ju se vad Tetran tycker om det här egentligen - hon kanske kommer att avsky det?! Nåja, det märker vi nästa vecka! Tjing!
[Fortsättningskurs bevakning för Maria Ahola på Furface Hundskola (2009)]
[Lördag 13 juni - sista passet]
Så var det då äntligen dags för bevakningsträning igen! Blandade känslor inför träningspasset dock, eftersom det innebar att kursen, med detta pass, är slut. Egentligen var det meningen att detta passet skulle vara mörkerträning, men hur mörkt blir det i mitten av juni (förutsatt att man tränar under en någorlunda dräglig tid på dygnet, det vill säga)? Således blev det inte riktig mörkerträning utan istället blev det som ett test på allt vi fått lära oss! Det var inte fy skam, må jag säga! Jag ska berätta lite mer ingående...
Passet var upplagt som en liten teater, kan man säga, där vi fick en bild uppmålad framför oss: norrmännen har intagit området och placerat ut dels en bomd och dels en ritning över hur man gör egna vapen! Och inte nog med det: de har även kidnappat en direktör och dennes älskarinna! Vår uppgift var därmed att hitta bomben, ritningen och de båda kidnappade personerna! Ett riktigt roligt upplägg, måste jag säga!
Vi var fem ekipage med, och i förväg var det planerat vilket/vilka ekipage som skulle göra vilken/vilka övning/-ar. Hela övningen inleddes med två ekipage som fick göra ett "parallellsök" och därefter fick Tetris och jag, bland andra, börja med "stående patrull", medan ett tredje ekipage gjorde ett "rut-sök". Därefter stod vi kvar i stående patrull, medan det fjärde ekipaget fick göra ett "slalomsök". Därpå, fortfarande under vår stående patrull, gjorde ekipage nummer tre en patrullstig och efter det var det dags för oss alla att resa oss och flytta på oss.
När vi förflyttat oss var det vår tur, tillsammans med ett annat ekipage, att göra ett "z-sök" och det var ju helt nytt för oss eftersom vi missade just det passet, men det gick riktigt bra ändå! Tetris vindmarkerade tydligt och hon hittade dessutom det föremål som var meningen att hon skulle hitta (det hemliga receptet!)! Sedan var det - för vår del - dags för ännu mer sittande patrull medan ett annat ekipage fick göra en patrullstigg för att hitta en av de två kidnappade personerna och som avslutning på hela övningen fick Tetris göra ett inomhussök, för att hitta den endra kidnappade personen! Finalen blev strålande, och Tetris visade tydligt, då vi skulle in i byggnaden, att hon kände igen vad det var hon skulle göra och hon började vindmarkera redan utanför huset! Väl ovanför trappen släppte jag henne med kommandot "sök" och herreminje så hon började att arbeta! Personen ifråga hade gömt sig allra längst in i korridoren i ett bäcksvart rum, så lite läskigt var det allt (så matte fick rycka in som lite support i bakgrunden, genom att gå lite längre fram mot Tetris) men när första steget in i det mörka rummet väl var taget, då gick det finfint!
Det var som sagt var ett riktigt roligt pass att köra, och med tanke på att vi inte har tränat någon som helst bevakning sedan den 10 maj, så kan jag inte vara annat än nöjd! Så nöjd var jag till och med, att jag lovade anmäla mig till bevakningsmästerskapet den 29 augusti... Vi får väl se om jag har tagit oss vatten över huvudet.... Vi ses!
[Lördag 10 maj]
Ja, så var det då dags för tredje passet på fortsättningskursen! Förra veckan kunde vi inte vara med, eftersom jag var i Småland då men i dag var det så äntligen dags!
I dag ägnade vi oss åt frisök, så väl inomhus som utomhus och som final på dagen la vi till sökrullen. Hur man arbetar med sökrullen skiljer sig tydligen åt beroende av om man kör "vanligt" sök eller "bevakningssök"; i bevakningssöket finns rullen hos föraren, så hunden markerar inte på rullen förrän den kommer tillbaka till sin förare. Ett första steg till att lära in detta, avslutade vi alltså dagen med. Men vi tar dagen från början...
Som ett första steg för att lära hundarna att markera en person så fick en figurant först skapa intresse hos hunden för att sedan springa iväg och gömma sig medan hunden tittade på. Därpå släpptes hunden för att, föroppningsvis, springa efter. Detta avancerades sedan till att figuranten sprang iväg när hunden inte såg på, för att sedan leda till att figuranten sprang och gömde sig på två andra ställen, dock i samma riktning som det första. Det gick riktigt bra för Tetrapacket faktiskt! Hon fattade snabbt vad hon skulle göra, samtidigt som man fick se hur hon var tvungen att tänka till ordentligt. Hon är lite som sin matte, att om hon inte lyckas på en gång får hon dåligt tålamod och riskerar att ge upp, men jag var ihärdig och pushade henne så då lyckades det!
Därpå körde vi inomhussök; en figurant gömde sig i ett av husets rum och hunden skulle helt sonika leta upp denne. Det gick också bra, men till en början var Tetris faktiskt något fegare än vad jag trodde att hon skulle vara. Andra gången, när hon väl kände igen sig, var det dock betydligt mer "rakt på".
Dagens final var alltså, som jag skrev tidigare, att lära hunden att markera en människa genom att markera på en sökrulle och även detta fattade Tetris snabbt! Vi började med att träna med bara rullen några gånger och så fort hon bara duttade på den med nosen fick hon klick + godis. Då fattade hon galoppen! Därpå sprang Maria iväg och gömde sig bakom en stor kulle, och detta fattade Tetris på en gång! När Tetris dessutom inte fick någon direkt belöning av Maria för att Tetris hittade henne, fattade hon på en gång att det var "tillbaka till matte" som gällde, och Maria sa att det var en riktig "bevakningsmarkering", det vill säga: Tetris såg figuranten och vände därmed på en femöring! Med lite hjälp hos mig fattade hon även att hon skulle markera på rullen - duktig kicka! Vi kommer nog att försöka släpa med oss husse ut i skogen i framtiden för att träna lite på det här, för det uppskattades verkligen av vår fyrbenta!
Nästa gång vi kör är det mörkerövning; exakt hur den kommer att se ut vet vi inte - det skall tydligen vara en överraskning - men med stor sannolikhet blir det patrullstig (á la grundkursen), men det kan även bli genomsök... Hur som haver kommer det att dröja ett par veckor tills dess, men så fort vi kört kommer jag att rapportera om det! Vi ses då!
[Lördag 2 maj]
Inställt.
[Lördag 25 april - första passet]
Så var det då äntligen dags för det första passet i fortsättningskursen i bevakning! Som jag har längtat! Vi missade ju tyvärr det sista passet i grundkursen på grund av missförstånd, men nu var det så äntligen dags!
Fortsättningskursen är inte alls likadan som grundkursen, utan fokus i fortsättningskursen är sök-träning i olika varianter. I dag tränade vi på genomsök och det kommer vi att göra på nästa pass också; det tredje passet är frisök och det sista passet är mörkerträning, och det är väl det som kommer att vara mest likt det vi gjorde i grundkursen. Genomsöket i dag var av varianterna "parallellsök" och "rut-sök". Vi är fyra ekipage och alla hundarna gjorde riktigt bra i från sig - särskilt med tanke på den otroliga värme som har slagit till under de senaste dagarna! Tetris verkade tycka att det var riktigt kul, trots att hon inte "fattade galoppen" riktigt lika snabbt som under grundkursen. Jag skyller dock på att det är för att vi inte har tränat någon typ av spår särskilt seriöst, någon gång (för fyra pass i personspår tycker räknas inte, tycker jag...)...
Nästa vecka är det "z-sök" och "slalom-sök" som gäller, men tyvärr kan inte Tetran och jag vara med då, då jag ska resa bort. Förhoppningsvis kommer Maria dock att ha en fortsättningskurs till inom kort och då kommer vi att få hoppa in i den gruppen under deras andra pass.
I fortsättningsgruppen är det en tjej till som gick i samma grundkurs som Tetran och jag, och vi har pratat om att försöka dra igång en liten träningsgrupp så att vi kan fortsätta träningen även efter kursen. Det hade varit tokroligt, så vi får hoppas på att det blir så!
[Kantarellsökskurs för Cecilia Karlström på Sirius Hundcenter (2009)]
[Torsdag 9 juni - sista passet]
Och så var det plötsligt dags för sista träningspasset - tiden går för fort! Eftersom det har gått endast två dygn sedan förra kurstillfället så har vi inte hunnit träna så mycket hemma, men lite inomhussök har vi allt hunnit med!
I dag körde vi först lite markeringsövningar och sedan var det dags för le grand finale - ett supersök! Finalen bestod av att Cecilia först la en liten ruta i vilken hon la ut 7 kantareller och sedan skulle vi släppa hundarna på detta; när alla hade kört den sökomgången fick vi själva lägga en ruta i vilken vi turades om att lägga ut kantareller och det blev väl omkring tio kantareller skulle jag tro. Cecilias ruta hade Tetris riktiga problem med, man såg på henne att hon blev lite förvirrad av att hon skulle "in i någon annans doft" och mitt i alltihop fick hon doft på något i ett av träden i rutan så det såg ut som om hon skull klättra upp i det istället... Efter en lång stunds sökande hittade hon dock en kantarell och då nöjde vi oss. Det gick alltså sådär bra, men jag fick faktiskt beröm för mitt sätt att belöna Tetris på och det känns ju kul!
När jag släppte Tetris på rutan som jag själv, bland andra, hade gått i gick det mycket bättre - för Tetris del i alla fall; då var det istället jag som var ouppmärksam. Först hittade hon en som hon markerade (genom att söka ögonkontakt med mig) och då belönade jag och uppmanade henne att fortsätta söka; strax därpå hittade hon en till som hon markerade och återigen var jag snabb med att belöna och så uppmanade jag henne till tredje gången gillt... Tydligen gick det ganska snabbt för henne att hitta en kantarell även tredje gången, men jag missade helt hennes markering vilket gjorde att det mer eller mindre blev pannkaka, och hon fick söka ganska länge innan hon väl fick sin belöning. Inte så bra jobbat av matte, med andra ord... Till slut hittade hon dock även en tredje kantarell och då nöjde vi oss. Innan vi stack hem valde jag dock att låta henne söka en allra sista gång, bara för att jag ville få till det snabbare med belöningen vid markeringen och då gick det faktiskt helt ok, så det hela avslutades ganska bra.
Eftersom detta var sista kurstillfället är det nu helt och hållet upp till oss själva att träna hemma och på egen hand Cecilia tycker att jag skall lägga upp Tetris träning på följande sätt:
* fortsätta med markeringsträningen; eftersom Tetris tenderar att vända sig mot mig så fort hon har hittat kantarellen måste jag dock börja med att skapa förväntningarna hos henne på plats vid kantarellen och det skall jag göra genom att snabbt som ögat kasta godiset till henne när hon hittat kantarellen. Därefter skall jag träna markeringsträningen på följande sätt: kantarell = sitt = klick = godis.
* mer avancerade sök, utan synretning
* låta henne söka efter kantareller som någon annan lagt ut, först med synretning och sedan successivt utan
* mer avancerade sök där hon successivt skall hitta fler och fler kantareller
Jag tror faktiskt att vi kan få till detta riktigt bra! Tetris älskar verkligen den här träningen (så känns det som jag säger efter varje ny "gren vi testat på, i och för sig men hon ser verkligen ut att älska kantarellsök!) så så fort det kommer ut färska kantareller i affärerna skall jag inhandla ett gäng så att vi kan börja träna på färska svampar! Om detta kommer jag att blogga i träningsbloggen, så följ oss gärna där! Vi ses!
[Tisdag 7 juni]
Oj, vilken skillnad mot förra kurstillfället! Vi åkte till träningen direkt efter jobb respektive dagis idag också (men kom bara typ tio minuter för sent), men ändå: oj, vilken skillnad mot förra veckan! Vi har tränat lite hemma sedan sist (dock endast inomhus), och det lilla vi tränat verkar sitta rätt bra!
Det vi gjorde i dag var att fortsätta markeringsträningen, det vill säga: kantarell = sitt = godis, med mer "avancerad" sökträning (det vill säga: jag kastade kantarellen längre och in i snårigare områden). Vid sökträningen skulle jag dessutom lägga på ett "sitt" så fort hon hittade kantarellen, för att på så sätt börja applicera markeringsträningen på sökträningen. Det gick okej; det som är svårt, tycker jag, är att tajma klicket: jag får inte klicka vare sig för sent eller för tidigt utan klicket ska komma när hon sätter sig och "sitt"-et ska komma då hon hittar kantarellen och det gäller att hålla tungan rätt i munnen för att det ska bli rätt.
Sökträningen gick mycket bättre än markeringsträningen, generellt sett men båda varianterna går framåt. Vad gäller sökträningen är det otroligt roligt att se hur hon arbetar, för hon arbetar verkligen! När hon sedan dessutom hittar kantarellen så blir hon överlycklig och nästan studsar på alla fyra och hon signalerar verkligen att "här är den här är den här är den!" - det är underbart att se!
Det är inte säkert att det är ett "sitt" som är bästa markeringen för Tetris, utan det kan faktiskt vara att hon söker ögonkontakt med mig, så detta skall jag vara uppmärksam på för att eventuellt ändra på. Nästa pass är redan på torsdag, så jag vet inte hur mycket vi hinner träna hemma tills dess. Kontentan av i dag är i alla fall: vilken klockren träning! Vi ses på torsdag!
[Tisdag 2 juni]
Ja... I dag gick det ju inte något vidare bra, får jag lov att säga.... Vi åkte direkt till träningen från jobb respektive dagis och även om jag inte kände mig stressad, var jag ofokuserad vilket tydligt speglades i Tetris (hon läser mig som en öppen bok). Dessutom var det en hel del köer på vägen till Bromma, vilket gjorde att vi kom 30 minuter för sent, vilket i sin tur ledde till att de andra verkade ha kommit hur långt som helst när vi väl satte igång. Nå väl... Det är ingen tävling (jag får bara en grym prestationsångest...).
Hur som helst; det vi tränade på i dag var att få Tetris att förstå att kantarell = sitt = godis och det gick väl sådär till en början. Hon var som sagt ganka ofokuserad och jag var nog, initialt, väldigt otydlig. Efter en stund verkade hon dock fatta galoppen, men jag var tvungen att vara oerhört noggrann med pauser (detta tröttar ut henne otroligt fort!) för om jag bara körde en millisekund för länge, så blev det pannkaka. Vi varvade "kantarell = sitt = godis"-träningen med lite regelrätt sökträning och till en böjan gick det inte alls, men de typ två sista gångerna gick det faktiskt helt okej och Tetris började använda nosen riktigt ordentligt - hejja!
Vad jag dock blev generat varse om i dag, är att jag tydligen försöker styra Tetris så mycket att jag tar kontrollen och låter henne komma undan att tänka själv... Jag försöker bli övertydlig och i exempelvis sökträningen nästan visar jag henne var kantarellen ligger, istället för att låta henne sköta jobbet... Det var ett ganska pinsamt uppvaknande, men jag är helt med på noterna och jag förstår precis vad Cecilia menar. Jag drar mig även till minnes det jag fick i läxa när vi tränade för Kerstin Zeuge (2007): att hålla tyst när vi tränar eller är ute och går, så att bara den nödvändigaste informationen når Jyckes öron... Det har jag faktiskt blivit riktigt duktig på, men kanske är det så att jag då istället blivit något av en "curlingförälder" som Cecilia så fint uttrycke det.
Nästa pass är på tisdag, så tills dess kommer vi alltså att, hemma, träna på kantarell = sitt = godis samt själva sökbiten. Jag kommer att börja med båda momenten inomhus, men förhoppningsvis kommer vi så långt att vi kan även "flytta ut". Vi ses om en vecka!
[Torsdag 29 maj - första passet]
Ja, så var vi då igång med en ny kurs igen! Jag kunde nämligen inte låta bli att anmäla mig till en kantarellsökskurs då jag såg att Cecilia på Sirius Hundcenter skulle ha en extrainsatt sådan, och nu har vi alltså hunnit med första passet!
Det var mycket grundlägggande teori i dag om hur upplägget av kursen kommer att se ut, samt grunden i klickerträningen (kantarellsökskursen är klickerbaserad). Det tog ca 45 minuter och därefter satte det praktiska arbetet igång. Vi är fyra ekipage i gruppen: jag och Tetris, en tjej med sin tollare, ett par med sin labbe och ett par med sin jack russel. Alla fyra hundarna ligger ungefär lika i ålder, förutom JR som är tio månader. Jag och tjejen med tollaren har båda klickertränat förr, men det hade inte vare sig de med labben eller de med JR, så när det praktiska arbetet började, fick de börja med att betinga klickern. Därefter började vi att betinga kantarellerna. Tetris var lite "het på gröten" och hade först svårt att koncentrera sig (ny lokal och okända jyckar ju!), men relativt snabbt kom vi igång och väldigt snabbt fattade hon galoppen så passet slutade - för vår del - med att Tetran, med nosen, markerade en kantarell som låg på golvet. Detta tänka vi alltså fortsätta att träna på hemma tills nästa pass (som är tisdagen den 2 juni), för då ska vi ut i skogen! Vi ses då!
[Grundkurs bevakning för Maria Ahola, via Sirius Hundcenter (2009)]
[Söndag 1 mars - sista passet]
Inställt.
[Söndag 8 februari]
Först och främst: det här är så förbannat roligt! Second: Tetris är så jävla duktig! Så... Då fick jag det sagt...
I dag körde vi patrullstig med så väl doft- som ljudmarkering, det vill säga: alla hade två figgar ute på första patrullen. Jämfört med förra veckan så hade jag betydligt lättare att läsa Tetris i dag vilket ledde till ökad action när hon väl markerade figgarna och hej så det gick när jag släppte henne! Hon tycker verkligen att det här är skitkul och hon har fattat så himla väl vad som förväntas av henne! Likaså börjar hon förstå arbetstecknen, så redan när jag tar upp tändsticksasken så börjar hon ställa in sig på "arbete". Det är himla häftigt att se! Vi hade ju planer på att filma varandra i dag men det glömdes tyvärr bort. Vi får hoppas att vi kommer ihåg det nästa vecka istället.
Tetris spanar in i skogen
När vi gick vår andra patrullstig hade vi bara en doftfigge och när Tetris väl gjort sin markering bokstavligt talat rusade hon ut i skogen. Först var jag rädd att jag släppt henne på något annat för figgen verkade så långt borta, men icke - Tetris hade helt rätt och hon visste exakt var hon skulle! Det är så härligt att se henne så lycklig!
Den stillastående bevakningen var vårt guldkort förra veckan, men den satt inte lika kliockrent den här gången. Jag tror dock att det berodde på att Tetris var trött för hon var okoncentrerad och liksom rastlös. Hon markerade, men inte lika intensivt som förra gången. Men hon gjorde jäkligt bra ifrån sig ändå!
När det gäller själva patrullstigen berättade Maria att Tetris är lite rolig, för hon kollar läget endast med huvudet; de flesta hundar går tydligen sicksack över stigen, men Tetris går rakt fram och sicksackar endast med huvudet för att hitta rätt. Det har jag inte alls tänkt på, så det blir roligt att iaktta nästa pass.
Nu är det ju tyvärr bara en gång kvar och det blir den 1/3; dock har Tetris och jag anmält oss till Marias fortsättningskurs som startar i slutet av april - det ska bli svinkul!
[Söndag 1 februari]
Sådärja! Då var första praktiktillfället avklarat! Förutom att Tetris och min akilleshäl, bristen på uppbindningsträning, i dag resulterade i en söndersliten sele (koppelfästet slets av), så är jag riktigt nöjd med dagen! Tre timmars äventyr i skogen med den bästa av de fyrbenta - vad kan man mer önska? Det dröjde kanske bara en kvart in på passet innan Tetris hade slitit sönder sin sele, men det låter mer dramatiskt än vad det var och jag vet faktiskt inte riktigt hur hon lyckades. Resten av dagen satt hon dock uppbunden ändå (jag fick låna en annan sele) och då gick det hur bra som helst. Ingen fara på taket, alltså. Dock vet jag nu vad vi behöver lägga lite mer träning på...
Kursen kommer ju att bestå av delarna bastjänst, patrullstig och stillastående bevakning och i dag började vi passet med bastjänst, det vill säga: vi gjorde hundarna hemmastadda på deras respektive "basplats" - där får hundarna vila medan ett ekipage åt gången går patrullstig. Innan man går patrullstig måste dock stigen vallas, vilket innebär att vi alla går tillsammans med våra hundar och märker ut hur lång stigen skall vara. Stigen kortas sedan ned för varje ekipage som går så sista ekipaget ut har en ganska kort väg att gå innan hunden skall hitta figuranten. Tetris och jag var först ut att patrullera så vi fick gå ganska långt (vi snackar "förhållandevis" nu...), och som jag skrev förra veckan: det skall ta tre minuter att gå 100 meter, så man måste verkligen anstränga sig för att gå sakta!
Först var Tetris lite full i gasen, så när jag gjorde arbetstecknen var hon inte riktigt "med". Jag körde dock på: först tänder man en tändsticka som man nästan direkt släcker (genom att skaka den) - detta är för att se hur vinden går; därpå lägger man ner tändstickan i asken igen och skakar asken. Nästa steg är att koppla om selen (eller halsbandet) så att det blir ett tydligt klick-ljud och slutligen ger man hunden kommandot "PASS PÅ..." följt av särskilda kommandon beroende av om det är patrullstig, stillastående bevakning, sök eller spår som gäller (när det gäller just patrullstig säger man: "PASS PÅ FÖRE!"). Därpå traskade vi iväg och jag tänkte hela tiden: "Oj, så okoncentrerad hon är... Oj, det här kommer hon inte att fatta... Oj, det här var inte hennes grej..." och så vidare, men plötsligt säger Maria: "Släpp henne"! Då har hon tydligen - under hela stigen - gjort tydliga doftmarkeringar, vilket matte helt och hållet missat eftersom jag var helt fokuserad på att hon skulle ta upp ljudet (andra alternativ fanns inte riktigt i mitt huvud...)! Skäms på matte! När jag skulle släppa henne hade hon dock gjort en kort, kort ljudmarkering också, så då var det bara att hiva iväg henne in i skogen! Min duktiga kicka! Även andra gången vi gick så gjorde hon tydliga doftmarkeringar (och den här gången såg till och med jag det...) men då gjorde hon även en tydlig ljudmarkering, så hon fattar snabbt vad det är som gäller!
Vår instruktör, Maria Ahola
Efter att alla hade fått gå stigen två gånger var körde vi en omgång med stillastående bevakning och som sagt: arbetstecknen är desamma, men när det gäller stillastående bevakning säger man "PASS PÅ STILLA!". Den här gången var tetris definitivt mer med och hon var väldigt uppmärksam på mig under hela tiden jag "startade" henne. Sedan var det bara att stå stilla under tiden som Maria smög omkring i en halvbåge framför oss, dock på ett sådant avstånd att hon bara hördes - figuranten får inte synas. Detta var definitivt Tetris grej för oj, så duktig hon var! Hon var lite okoncentrerad först, men det var väldigt lätt för mig att peppa hennes minsra ljudupptagning, och då fattade hon galoppen direkt! Hon var otroligt vaksam och "på hugget"! Det var skitkul, rent ut sagt! Jag hade betydligt lättare för att läsa henne och det var en perfekt avslutning på dagen!
Med facit i hand kan jag alltså säga att dag numero ett (vad gäller praktiken) var kalas! Och ja just det ja... Förutom en stund under den stillastående bevakningen, var Tetris knäpptyst när hon markerade - det trodde jag aldrig!
[Söndag 25 januari - första passet (teori)]
Oj! Det här verkar häftigt! Men i vilken ände skall jag börja berätta, nu då...?
I dag gick Maria igenom vad det är den officiella bevakningshunden gör och hon berättade även om sin egen bakgrund inom hemvärnet. Egentligen säger man inte längre "bevakningskund", utan det heter "försvarsmaktshund" och försvarsmaktshunden finns representerad inom alla vapenslag (hemvärnet, flygvapnet och marinen). Hon berättade också vidare om vad som krävs för att hunden ska få cert som ett bevis på avlagt (godkänt) grundprov, och den här kursen fungerar som en grundutbildning inför en grundutbildning, skulle man väl kunna säga, den är liksom lite av "prova på".
Det vi kommer att fokusera på är bastjänst, patrullstig och stillastående bevakning och nästa vecka skall vi köra igång med patrullstig och ljudmarkeringar så Maria berättade även om hur detta går till och om hur vår träning kommer att vara upplagd. Det jag insåg att Tetris och jag kommer att få öva på under veckan, är att gå sakta... Man ska gå i ett tempo så att det tar 3 minuter att gå 100 meter.... Det är sakta, vill jag lova (vi fick testa).
Så, om en vecka har vi haft första praktiken så jag återkommer då med en ny rapport! Dock kan jag säga redan nu att jag tror att detta kommer att passa Tetris som handen i handsken, jag hoppas bara att jag kan få henne att markera tyst, också...
[Grundkurs i rallylydnad för Cecilia Karlström på Sirius Hundcenter (2008)]
[Söndag 30 mars - sista passet]
Jahaja, då var grundkursen slut då! Det har gått så fort, trots att kursen har hållt på sedan 10 februari! Sammanfattningsvis är jag extremt nöjd, och jag känner verkligen att Tetris och jag har hittat vår gren!
I dag fick vi gå en bana som var lika lång som en bana är när man tävlar i nybörjarklass. Första gången vi gick den snurrade jag till det ordentligt så det blev riktigt tokigt och jag insåg verkligen nyttan av att ha gått banan gärna ett par gånger före start. Andra gången vi gick banan blev vi alla bedömda som om det vore tävling, och det gick riktigt bra och vi fick (faktiskt!) en massa beröm! I rallylydnad startar alla ekipage på 100 poäng, så får man avdrag för de fel man gör istället för att man samlar ihop poäng. Olika poängavdrag görs för olika grava fel; du får exempelvis avdrag för sträckt koppel (gäller endast nybörjarklass eftersom man kör med hunden lös i de högre klasserna), om hunden nosar i backen, om hunden välter en kon, om du tar tag i hunden, om du går fel bana, etcetera. 70 poäng krävs för godkänt - vi fick 91 idag! Behöver jag säga att jag är toknöjd?!
Nu ser vi fram mot fortsättningskursen som startar 25/6, också då kommer vi att träna för Cecilia.
[Söndag 16 mars]
I dag var det dags för det näst sista passet (uppehåll nu till den 30/3) och banan vi gick var riktigt lång - det är ju massor av skyltar att hålla reda på, och då är det ändå tre skyltar kvar! Vojne, vojne... Den klurigaste skylten i dag var en skylt som kallas för "tysk sväng" eller något liknande (den finns, eller har funnits, i tävlingslydnad också); ja den var klurig för matte alltså, Tetris fattade galoppen på en gång...
Jag är skitglad att det verkligen blev av med en kurs i rally, det kändes lite hopplöst ett tag, för det känns verkligen som vår grej! Tetris är fortfarande lika lättmotiverad och hon är på hugget hela tiden (så länge matte kommer ihåg micropauserna, det vill säga). Vi har till och med fått en massa beröm just för hur bra det går och för hur laddad och på alerten Tetris är. Visst, det är en komplimang främst till Jyckepycke, men jag tar faktiskt åt mig, jag med...
[Söndag 9 mars]
Rallylydnaden fortsätter och det blir krångligare och krångligare för varje pass; under dagens träning fick vi gå en ganska lång bana, och när Tetris och jag kom i mål kom jag på mig själv med att vara andfådd - trots att det sista momentet var "långsam gång"! Jag hade hållt andan av koncentration under nästan hela banan... Då vi missade förra veckans pass var jag rädd att jag skulle känna mig långt, långt efter i dag men det visade sig att vi var tre ekipage som missat förra veckans träning och Cecilia gick därför igenom de krångligaste skyltarna från förra veckan, med oss.
Tetris träningsglädje går inte att ta miste på, och hon är så himla duktig (ja, det är klart jag tycker det - vad trodde du?)! Hon är väldigt snabblärd, måste jag säga, och det krävs inte många repetitionftp://grusell.dk@grusell.dk:21/public_html/traning.phper på ett moment för att det skall fastna. Däremot, hon är ju trots allt en grosser, är hennes uthållighet inte alltid den bästa och det är fantastiskt viktigt att jag inte glömmer bort micropauserna - de krävs för att hålla hennes engagemang uppe!
Den 31 maj är det tävling, nybörjarklass, vid Nacka BK och jag måste säga att jag är sugen på att anmäla oss... Jag vet inte om jag törs, dock... Men kanske...
[Söndag 2 mars]
Inställt pga sjukdom.
[Söndag 17 februari]
Sedan förra veckan har Tetris och jag tränat lite minirally på i alla fall varannnan promenad, och det har gått jättebra! I dag på pass nummer 2 blev det dock genast mycket trixigare än vad det var förra veckan! Vi gick igenom ytterligare 6 skyltar, och det är mycket att hålla reda på! Vi fick även testa att gå en liten bana, men då var Tetris så himla trött så att säga att det gick "ok", är en lätt överdrift... Det är skitviktigt, rent ut sagt, att jag inte glömmer att lägga in micropauser för Tetris skull, för även om viljan hela tiden finns, så är hon ingen BC så uthålligheten är inte hennes starkaste sida alla gånger. Men för mig är det viktigaste att hon vill, och det vill hon!
Nu är det uppehåll nästa vecka, så det är två veckor tills nästa pass.
[Söndag 10 februari - första passet]
Efter cirka 8 månaders väntan så var det då äntligen dags för rallylydnad! Jag har ganska höga förväntningar eftersom jag i mitt huvud har målat upp att detta är den perfekta kursen för mig och Tetris. Och det roliga är, att jag verkade ha rätt! Tetris har samarbetat med mig kanonfint hela passet och hon gav verkligen järnet! Skitkul!
I dag gick vi igenom rallylydnad som sport och vi fick lära oss reglerna i tävling etcetera. Vi fick också 8 av skyltarna i nybörjarklass presenterade för oss. Det känns som en utmaning, men ändå hanterbart och att öva på läxan tills nästa vecka - det vill säga att öva på det vi gick igenom i dag samt ett rakt fotgående - känns som: nu jäklar kör vi!
[Grundkurs i klicker för Kerstin Zeuge på Prickiga hunden (2007)]
[Onsdag 24 oktober - sista passet]
På sista passet på klickerkursen fortsatte vi att arbeta med baklängeskedjning och vi tränade på hur man på detta sätt lär in "städa" - precis som under förra passet alltså. Tetris och jag har dock varit riktigt kassa med att öva på detta, så vi var ju inga stjärnor direkt... Dock är det himla roligt att se hur snabbt hon fattar, så även om vi inte tränat alls på detta sedan sist, så hängde vi med rätt bra. Det vi fick i uppgift av Kerstin den här gången är att till om tre veckor skriva en planering på hur vi tänkt oss att fortsätta träna på detta moment. Bara det blir en utmaning! Jag tycker det är skitsvårt, rent ut sagt, med att tänka "baklänges" och ännu svårare är att hitta precis lagom stora steg att öka träningen på, och att samtidigt vara tydlig inför Tetris angående vad det är jag kräver av henne. Shit pommes frites... Det blir en utmaning det här... Men jag skall göra min läxa som Kerstin kommer att följa upp, och eventuellt får vi ett extra pass på detta moment! Jag återkommer!
[Onsdag 12 september]
Under detta träningspass fick vi börja med att berätta om hur vi har tränat sedan sist, och sedan fick vi visa upp vår "läxa". Tetris älskar att träna med klicker, så med svansen viftandes konstant, visade vi lite "slå med tassen". Jag är fortfarande häpen över hur snabbt Tetris förstår poängen med träningen, och min tanke är nu att målet med vår targetingträning är att Tetris till slut skall kunna tända/släcka lampan, trycka på knappen vid övergångsställen samt kunna öppna dörrar som har en sådan där självöppnare. Målet känns faktiskt inte långt bort, utan allt handlar ju om hur flitigt jag tränar...
Den större delen av passet, ägnade vi dock åt baklängeskedjning. Vi gick igenom principen teoretiskt först, och sedan fick vi fundera över vad vi själva skulle vilja använda dylik träning till; både jag och den andra tjejen kände spontant att vi vill lära våra hundar at7t städa efter sig, dvs kunna plocka upp alla sina leksaker och lägga dem på ett särskilt ställe. Att träna på detta är vår läxa till den 26 september, och det skall bli spännande att se hur det går fram tills dess!
[Onsdag 26 augusti - första passet]
Jag tyckte det var dags för mig att faktiskt gå en klickerkurs, eftersom jag inte gjort det än - vare sig med eller utan hund - och även om man läser böcker, så är det skönt att få dialogen också. Så jag anmälde mig till en grundkurs i klicker för Kerstin, som Tetris och jag tränade för i somras. Kursen är på 3x1 timme (med tvåveckorsintervall), och då vi bara är två ekipage, så känns det som att man kommer få ut otroligt mycket - det blir ju nästan som en privatkurs igen!
Jag hade inga som helst förväntningar inför första passet, vad gäller Tetris motivation. Saken är nämligen den att hon är supertrött den här veckan efter helgens bravader (utställning) och efter att ha börjat på dagis igen efter ett långt sommarlov; så jag tänkte att "det får bli som det blir". Till min stora förvåning, skötte sig Tetris dock exemplariskt! Hon gjorde allt som hon skulle och hon fattade galoppen snabbt, och vi jobbade med targeting och target stick: att sätta tassen på markeringen var det svåraste, men när Tetris fattade det, så verkade hon tycka att det var riktigt kul! Läxa till nästa gång är att försöka vidareutveckla det vi började med under passet.
[Privatkurs för Kerstin Zeuge på Prickiga hunden (2007)]
[Torsdag 9 augusti - sista passet]
Jahopp, så var sista passet för Kerstin över för den här gången då. Mycket har hänt bara sedan den 2 augusti, så dagens pass ägnades mer åt samtal, än åt fysisk träning.
Bland annat pratade Kerstin och jag om hur jag kan träna för att träna bort Tetris "blockeringar", vilka uppkommer i vissa situationer; en sådan situation uppkom nämligen den 7 augusti, så jag hade ett stort behov av att prata av mig, och Kerstin var därmed ett givet kort i mina ögon. När Kerstin och jag analyserade situationen som uppstod den 7:e, blev det klart som korvspad varför den uppstod, vilket var otroligt skönt i sig, eftersom man då kunde fokusera på lösningen istället för på problemet. Tetris "blockeringar" uppstår då hon blir otroligt ivrig över någonting - det kan vara en doft i skogen eller att hon ska fram till polarna som är 50 meter framför oss - i kombination med att mina krav på henne, i den specifika situationen, är för höga. Visst är det egentligen ganska enkel matematik? Dock ack så svår att se med egna ögon, ibland...
Det Kerstin och jag kom fram till, är att det viktigaste just nu är att bryta Tetris förväntansbeteende och då jag verkligen inte vill använda en dressyrlänk till detta, så föreslog Kerstin en nosgrimma. Jag är dock lite tveksam till detta, och har inte riktigt bestämt mig än för hur jag vill göra men som Kerstin sa: det kan räcka med att jag köper en och har den i fickan, för att jag skall känna att jag kan fortsätta hantera situationen då Tetris "blockeringar" dyker upp.
Träningen för Kerstin har varit guld värd, och jag står fast vid att detta kan vara mina bäst investerade pengar någonsin. Det Tetris och jag nu kommer att fortsätta att prioritera inom träningen är framförallt kontakt på avstånd och följsamhet, och här känner jag att jag har fått flera verktyg till min hjälp så att jag vet hur jag skall fortsätta att arbeta med jycken. Jag måste även fortsätta att tänka på att inte prata så förgjordat mycket utan låta klickerna sköta det. Att fortsätta att vara rolig och intressant under promenaderna är inte heller något som skadar, och jag måste verkligen komma ihåg att träna med successivt ökade störningar - annars kan jag räkna med Tetris "blockeringar" som ett brev på posten!
Tänk vilken skillnad lite utomstående feedback, tips och idéer kan göra för så väl självförtroendet som träningsmotivationen! Nu ser Tetris och jag fram emot Kerstins klickerkurs som startar den 29/8!
[Torsdag 2 augusti]
Under det näst sista passet för Kerstin, tränade vi ytterligare följsamhet och inkallning. Jag fick också göra en övning som gick ut på att ha Tetris i koppel via ett rep runt midjan; poängen är att inse att hon följer mig och mitt kroppsspråk ändå och att - även om jag inte, på långa vägar, är någon "Jeppe-ryckare" - kommunikationen inte sker via kopplet. Jag trodde, av någon konstig anledning, aldrig att Tetris skulle följa mig om jag inte med händerna höll i kopplet, så detta var en nyttig lektion för mig...
Vad jag också har insett är att jag glömmer bort att repetera kommandon som är befästa, och därmed blir det slarv med dem efter ett tag; exempelvis inkallningen: Tetris ser på mitt kroppsspråk när hon skall komma, utan att jag sagt något, så egentligen lyder hon ju inte kommandot "hit" utan hon ser till min lilla lutning framåt... Sådana här detaljer måste jag också bli bättre på att träna.
[Måndag 30 juli]
Så var det då dags för ytterligare ett pass för Kerstin, i dag 45 minuter långt. I dag tränade vi också med långlinan på, och vi tränade kontakt på avstånd, samt kommandot "stanna". Per automatik blev det även lite inkallning och följsamhet. Passet gick otroligt bra och vi fick beröm flera gånger, något som verkligen var upplyftande!
Sedan det senaste träningspasset har jag köpt ett flexikoppel i träningssyfte, för att inte alltid behöva mecka med långlina, och jag har tränat kontakt ganska intensivt, samt lagt ner mer energi än tidigare på så väl miniinkallningar - dvs inkallningar i kopplets längd - som belöningen när hon kommer till mig, och sammantaget har detta verkligen gett resultat! Det jag gjort är att se till att det, åtminstone i 90% av fallen, händer något roligt hos mig, så Tetris har fått göra allt möjligt från att buga för mig, till att leta godis på marken eller klättra upp på en sten. Detta var ett litet, men ack så värdefullt, tips från Kerstin och jag märker stor skillnad i förväntan hos Tetris, då hon kommer rusandes mot mig.
[Söndag 22 juli]
Den plötsliga insikten kring varför inkallningen har slutat fungera, slog mig i dag under passet med Kerstin. Men låt mig ta det från början...
Inkallningen har alltid varit Tetris och min "grej"; den har suttit som ett smäck redan från när hon var liten och det var ett moment som snabbt blev befäst. Men så i december 2006 stack hon ju efter den berömda haren och trots att det ändå var en lyckad "stickning", det vill säga att Tetris i valet och kvalet trots allt valde matte, så har jag blivit urfeg och inte vågat ha Tetris lös mer utan vi har konsekvent kört med långlina. Inkallningen fortsatte dock att fungera bra ett tag, men den har successivt dalat och blivit sämre och sämre, och vad jag insåg i dag under passet - och vad jag insett under tidigare pass med Kerstin - är att det är inte så konstigt: Tetris ser ju ingen anledning att komma till mig, eftersom det ändå inte händer något roligt hos mig, när hon väl har kommit fram! Matte är ju tråkig! Ja, jag har blivit tråkig! Jag har förvisso blivit roligare igen nu sedan vi började träna på allvar igen, men i inkallningssituationerna är jag t r å k i g! Eller ja, jag är tråkig om inget annat, roligare, finns att göra - som exempelvis lukta på en god fläck...
Kerstin gjorde väldigt klart, att Tetris vilja är det inget fel på - när hon kommer på inkallningen så kommer hon som ett jehuj och öronen riktigt fladdrar i vinden! Utan problemet ligger snarare i att jag har nöjt mig med att berömma Tetris när hon kommer fram, med antingen en godisbit eller att jag klappar om henne. Det funkar en gång, kanske två - men sedan är det t r å k i g t i Tetris ögon! Det måste ju hända något mer! Så min läxa tills nästa gång är att träna intensiva inkallningspass, under vilka jag skall ta med mig minst fem olika belöningar; dessa skall jag variera så mycket jag kan, och aldrig använda samma belöning fler än två gånger under ett träningspass. Detta blir, minst sagt, en utmaning för matte! Jag tror verkligen att detta kan vara en övning som är pricken över i:et, för som sagt - grunden finns ju där, det är bara jag som har slarvat på vägen.
I övrigt kan jag berätta att Tetris går fint under i pricip hela promenaderna nu. Hon drog inte nämnvärt innan heller, förvisso, men nu håller hon sig ännu lite närmare mig och så fortkopplet sträcks så vet hon själv - utan att jag behöver säga någonting - att hon skall gå in vid min vänstra sida, igen. Jag har även tränat henne mer i att bli uppbunden, och även där gör vi uppenbara framsteg.
Usch... Nu när jag läser vad jag har skrivit så låter det som om jag inte tränade med Tetris någonting alls, innan vi började hos Kerstin. Men så är det faktiskt inte. Det är bara det att vi, både jag och Tetris, har haft en motivationssvacka en tid, vilket i och för sig inte är så konstigt efter allt som har hänt under våren. Och som sagt: grunderna finns hos Tetris, och jag är otroligt tacksam inför mig själv, att jag lagt ner den tiden på henne redan från dag 1, för det märks nu hur lätt det är att snappa upp det gamla igen.
[Tisdag 17 juli]
I dag gick vi på en stadspromenad med Kerstin, vilken innebar flertalet stora störningsmoment och till min stora glädje gick hela promenaden kalasbra! Vi gick alltså helt och hållet i områden som vare sig jag eller Tetris gått i, innan - mitt inne på söder i Stockholm och vi passerade bland annat Hornsgatan, en gata som inte är helt biltom, om man säger så... Tetris kom ner i varv och blev uppmärksam på mig rätt snabbt under promenaden faktiskt, med tanke på de okända områdena och jag upplever verkligen att klickern är till en enorm hjälp! Likaså fick vi några ypperliga tillfällen att träna på att hon ska gå bakom mig och på ett ställe stannade vi så Tetris fick tränas i att bli uppbunden. Även detta gick kalasbra.
Jag känner mig nästan som pånyttfödd vad gäller Tetris och min träning. Tänk att det kan göra så mycket att få utomstående feedback av någon professionell, och att verkligen sätta upp mål med träningen. Det enda jag är ledsen över, är att jag inte gick den här kursen tidigare...
[Söndag 15 juli]
Då var träningspass nummer två avklarat nu då, och jag är grymt imponerad av att kunna se resultat så fort! Snacka om att jag - för att inte tala om Tetris - har fått så väl ny energi som ny motivation och träningsgädje! Vi fickm i dag, visa upp en del av vår läxa - träning av följsamhet - och det gick långt över förväntan, med tanke på att Tetris och jag ändå tränar på, för oss, helt ny mark. Vi fick gå en markerad slalombana och Tetris följde mig jättefint! Och vi hade kontakt nästan hela tiden! Det gav en riktig "WOW-känsla". Det känns otroligt häftigt att se att det verkligen lönar sig - så fort - att lägga ner tid på medvetenheten i träningen.
Vår nya läxa tills på tisdag, är att träna in att Tetris skall gå bakom mig. Så gör vi automatiskt när vi är på tåg och på bussar och i trånga utrymmen, etcetera, men jag har aldrig direkt medvetet tränat det så det känns osm en ny spännande utmaning. Bara de korta övningarna kring momentet som vi gjorde idag inför Kerstin, kändes imponerande resultatgivande. Jag har också fått i läxa att träna Tetris i att vara uppbunden. Detta har jag - pinsamt nog - aldrig tränat för jag har aldrig haft något behov av det. Men när Tetris och jag i april i år var med på en agilitydag, så det blev det pinsamt kännbart att vi inte tränat på detta. Men så är det ju lite - man tränar efter de behov man har själv och glömmer lätt bort små, enkla moment som kan vara ack så nyttiga att ha i bagaget vid vissa tillfällen. Jag tror dock att även detta kommer befästas ganska snabbt hos Tetris; det handlar ju mycket om att jag "bara" måste trygga henne i att det är okej att ta det lugnt även när matte inte syns. Vi tränar ju en variant av detta när vi kör uppletande, och då är det inga problem i att lämna Tetris, men som Kerstin så bra förklarade - det handlar ju om att Tetris har lärt sig det momentet enkom i en viss förväntanssituation.
Kursen för Kerstin känns som en riktig fullträff, och det är bara att hoppas att hon tycker att vi sköter oss, vi också. Pengarna för kursen, kan vara mina bäst investerade pengar, någonsin.
[Fredag 13 juli - första passet]
I dag, den 13e juli 2007, har Tetris och jag börjat träna för Kerstin Zeuge på Prickiga hunden. Det är en privat kurs där Kerstin, som är IMMI-anknyten, lägger upp träningen efter mina önskemål och efter Tetris och mina behov. Kursen varar 5 timmar totalt, men är uppdelad på 7 gånger; detta innebär att vi till en början (som i dag) kommer att köra kortare pass om trettio minuter, och längre fram: längre pass om sextio minuter. Jag tänkte att jag skulle skriva om vår träning, pass för pass, här så att den som vill, kan följa vår (förmodade) utveckling.
Anledningen till att jag ville gå en privatkurs, är att Tetris är inne i en "obstinat tonårsperiod" nu, vilket leder till frustration hos mig; denna frustration gör i sin tur att jag tappar sugen och under passet hos Kerstin i dag, insåg jag snabbt hur j***a tråkig jag har blivit under promenaderna - jag tjatar, tjatar och tjatar. Jag har även gått alldeles för fort fram med vissa moment, i kombination med att jag ställer nya och högre krav på Tetris - är det konstigt om även Tetris tappar motivationen?
I dag lade vi stor vikt vid att jag och Tetris skall hitta tillbaka till vår kontakt, eftersom detta är en av förutsättningarna för all fortsatt träning. Jag fick berätta om vad jag anser vara viktigast för Tetris och mig att träna på, och det är linförigheten och frihetsträningen som jag framför allt vill arbeta med; sedan Tetris stack efter en hare i höstas har jag fegat ur och inte vågat annat än att använda långlina, så detta kommer vi att arbeta med. Jag berättade även för Kerstin om incidenten med den galna småhunden (samt problemen med alla andra flexistyrda småhundar) här i området, som gör utfall och som en gång till och med gick till "attack" mot Tetris och mig då den var lös; efter den incidenten så har jag märkt en attitydförändring hos Tetris i förhållande till små hundar, och även om det inte har blivit något problem (än?), så vill jag veta hur vi ska jobba så att jag inte gör det till ett problem framöver, heller.
Så det jag fick i läxa till nästa träningspass, som är redan på söndag den 15e juli, är att - förutom att vara noggrannare med klickern samt snabbare med belöningen - bli bättre på att uppmuntra Tetris samtliga kontaktförsök. Jag skall även träna linförigheten genom snabba vändningar; jag skall också klicka Tetris uppmärksamhet på katter och fåglar i sekunden hon bara visar intresse, för på så sett kanske vi så småningom kan få bort det *hosthost* ibland överdrivna intresset för ovan nämnda företeelser... Likaså skall vi (läs: matte) träna vidare på våra småhundsmöten.
Nu har det visserligen bara gått ett pass på kursen, men jag tycker redan att jag märker en skillnad hos mig själv i min motivation, vilket jag upplever att Tetris faktiskt är snabb med att fånga upp (de är inte dumma, våra hundar). Men det är mycket att tänka på - inte minst på att komma ihåg att ta med klickern! Och jag kan lova att det inte bara är Jyckepycke som är en slagen hjälte i dag, utan matte är själv, i skrivande stund, nyvaken efter en 1,5 timme lång powernap i tevesoffan...
[Agility (2007)]
Fotograf: Louise Eriksson.
Måndagen den 8/4 2007 gick Tetris och jag en grundläggande kurs i agility för Annica Aller; det var en privatkurs i utkanten av Nynäshamn, anordnad av Louise Eriksson. Vi var totalt 10 ekipage men de övriga var minst sagt inkörda på agility sedan tidigare, vilket gjorde att Tetris och min agilitykompetens lyste med sin frånvaro... Jag har dock tränat agility förut med Essie men vår största merit blev "Charmigaste ekipage" på en tävling (efter att vi diskat oss), vilket gör att jag mer än gärna kallar mig för "amatör" inom agilityn.
Hur som haver: Tetris och jag deltog under en dag av två i denna kurs för Aller och ännu en gång upptäckte jag något som kan komma att bli en passion hos min fyrbenta vän! Det var inga avancerade hinder vi testade på, och gungbrädan testade vi inte alls men hindren tog hon galant (i och för isg var de bara omkring 15-20 cm höga...), liksom A:et och balansen. Tunneln var otäck, men den gick bra till slut, den också. Därför kommer jag att, så fort Tetris är (förhoppningsvis fri-) röntgad, anmäla oss till en nybörjarkurs i agility. För även om tävlingsambitionerna inte existerar överhuvudtaget, skulle det vara roligt att ha agilityn vid sidan av, som ett break mot den vanliga vardagen! Så tack Louise för att vi fick möjligheten att vara med på kursen!
[Grundkurs i vardagslydnad med Marie Westergren på Stockholms hundforum (2006)]
Den 2-30 oktober 2006 gick Tetris och jag - tillsammans med cirka 7 andra ekipage - en grundlydnadskurs för Marie Westergren på Stockholms hundforum, något som var riktigt populärt hos så väl mig som den fyrbenta! Då det inte fanns någon valpkurs som passat oss tidsmässigt, var denna kurs ett mycket välkommet inslag i vår vardag, och vi fick äntligen en möjlighet att få lite feedback och nya idéer på olika basic moment. Överlag gick det riktigt bra, och jag ser fram mot nästa kurs!
Mest på kul...:
Tricks |
Genomför ej |
Genomför med |
Genomför själv |
Genomför själv, |
Rulla runt |
X |
|||
Städa |
X |
|||
Backa |
X |
|||
Tända lampan |
X |
|||
Gäspa |
X |
|||
Slicka på nosen |
X |
|||
"Köpt på konsum" |
X |
|||
Pussas |
X |
|||
Buga |
X |
|||
Vinka |
X |
|||
"Hur gör ekorren?" |
X |
|||
Krama armen |
X |
Kravla |
X |
"Se söt ut!" |
X |
Prata |
X |
"Var är matte?" |
X |
High 5 |
X |
